Lugna dagar har det varit iof har det varit rätt skönt. Vi var med Gustav hos doktorn i onsdags då jag på morgonen när jag tog av honom pyjamasen för att byta såg att hela magen var full med små små utslag. Han har ju varit lite gnällig den senaste veckan, och som vanligt så tror jag direkt det värsta. Han hade lite feber också och han är lite förkyld.

Efter en hel del prover både stick i fingret vilket var hemskt för mig, och för Gustav som blev så ledsen, och svalgprov så skulle de avsluta med ett urinprov! Det var en hel vetenskap!! Det är ju inte direkt så att han kissar på kommando. Men efter ett tag så lyckades vi och allt som allt tog den 4 timmar! Vi var rätt trötta vi båda. Alla prover visade på att allt var precis som det skulle så läkaren trodde att det var värmeutslag eftersom han har lite feber. Nu är de i vart fall borta igen vilket är skönt!

Igår på dagen så var det hundutställning i ridhuset jag ville gå dit och fick ju tillfälle att använda Manducan för andra gången! Denna Manduca! Har det gjorts någon bättre bärsele?? Gustav trivs som fisken i vattnet och jag ångrar djupt att jag inte köpte en från allra första början. Han sitter super i den och han kommer så nära mig så känslan är hur mysig som helst. Han verkar tycka den är bra för efter en stund så somnar han djupt i den och det är så mysigt att ha sitt lilla barn så nära mitt hjärta!!

Manducan!!

Sedan åkte jag och mamma iväg till Center-Syd och shoppade! Detta kom jag hem med:

Igår kväll hade vi gäster, det var jättetrevlig och framförallt var gästerna väldigt uppskattade. Sabine, jag var så glad att du ville komma!! Och tusen tack för den fina tröjan till gulleplutten. Vi åt langos och hela kvällen och förmiddagen idag så luktar jag bara lök, hua mig!!

Jag och Sabine fastnade framför datorn och gluttade tillbaka lite i tiden!! Tyvärr så tänkte jag inte på att ta några bilder även om jag lovat mig själv att jag skall ta flera bilder varje dag på Gustav.

Dagen idag har jag tillbringat med en klippmaskin i handen, Lukas blev av med all sin päls och nu kanske jag kan känna igen honom ett litet uns. Hopptränade honom för första gången sedan oktober-08 i torsdags och jo jag vågade hoppa en del även om jag var nervös. Det är ju lite annorlunda nu när Gustav finns och det känns i kroppen!

Ikväll skall vi över till granarna och fira födelsedag. Skall bli roligt och säkert något väldigt gått att äta. Kan ju passa på att gratulera min moster på hennes namnsdag :) Och gratulera oss alla på att våren gjorde sin första entré idag ♥

Man kan väl bara inte låta bli att älska detta underbara barn!! Jag kan inte ,)

Alice!

Gustav har skrattat på riktigt för första gången..

Vilken känsla det var, helt otroligt! Mitt barn kan skratta! Tänk att så små saker kan bli så stora. Gustav skrattar, helt otroligt. Och då menar jag inte bara att han ler och jollrar utan han gör verkligen skrattar ljudet! Detta skedde i hoppgungan och när jag ”väste” åt honom, tydligen var det enormt roligt! Mamma Sir Väs!

Älskar dig pluttegull ♥

Jag i egen stolt person :O

Dumma bloggen :( igår kom jag inte in så jag kunde uppdatera. Jag som ville länka till en massa saker på en viktig dag dvs internationella barncancerdagen!

Så jag får göra det idag istället.

http://www.barncancerfonden.se/Om-oss/Aktuellt/Nyhetsartiklar/Internationella-Barncancerdagen-15-februari/

Jag länkar även till två stycken insamlingar som betyder mycket för mig!

Lilla söta fina prins Filip: http://www.barncancerfonden.se/5340 ♥

Såpbubble prinsen Victor: http://www.barncancerfonden.se/1707

Alla hjärtans dag! För första gången. Älskar utan krav. Gulle Gustav.

Jag har börjat att landa nu igen. Men frågorna hopar sig inne i mitt huvud, hur skall jag kunna skydda honom från allt ont, skall jag skydda honom från allt ont?? Visst jag inser mycket väl att barn skadar sig på alla möjliga vis, det hör liksom till och så gjorde även jag när jag var liten och inte bara när jag var liten ,)

Nu börjar jag komma till insikt i hur det är att vara den som hela tiden står vid sidan om och tittar på, jag tänker självklart på min mamma. Jag har under väldigt många år tävlat i en gren inom ridsport som är ganska riskfylld, fälttävlan. Tidigare har jag bara sett spänningen och inte funderat riktigt över vad som skulle kunna hända. Jag har inte förstått att min mamma måste ha känt sig oerhört frustrerad över mitt val även om grenen i sig förtjusar med sin fart och fläkt.

Jag kan gå till mig själv nu och jag inser snabbt vad jag radar upp för saker som Gustav kommer och kommer inte att få göra. Men om jag skall vara ärlig så tror jag inte att alla saker som jag radar upp som kommer inte att få göra inte kommer att uppskattas och jag tror nog att han med sina vackra ögon säkert kommer att få mig på fall ändå någon enstaka liten gång, kanske..

Idag skulle vi ha varit på sångstund i kyrkan, samma kyrka som Gustav blev döpt i, den kyrkan som han höll nästan en halvtimmes sång lektion för prästen och vi övriga medverkande personer. Visst så visste jag att han kunde ljuda men dopet, jisses! Dopet som jag omsorgsfullt hade planerat både med vad prästen skulle säga och de psalmer vi skulle sjunga. Vi hade till och med varit på adventsgudstjänst för att öva: http://viskarpaminaxel.blogg.se/2010/january/traning-infor-dop.html

Ja så idag hade jag bestämt mig för idag skulle vi åka dit igen och vara med på den öppna förskolan som de håller där och just idag så är det sångtimme för 3-8månader, men säg den som får vara glad :,(. I morse så vaknade jag med brinnande huvudverk och en känsla i kroppen som viskar om begynnande influensa. Hoppas hoppas hoppas inte jag blir sjuk nu har inte tid med det! Så vi fick snällt stanna hemma idag :(

Gustav få ett mariekex vilket var väldigt väldigt roligt :)

Fina Ruby ♥ och jag i Bonn Tyskland

Och snart snart så finns denna hemma hos mig:

Nu är det två dagar sedan den hemska hata dagen. En aning upp och ner har det varit och en extra check hos doktor blev det igår! Vi som skulle ha varit i kyrkan och sjungit med andra söta små barn :(

Ja ja det får bli nästa onsdag istället.

Gustav ser betydligt bättre ut men han har hemskt mycket blåmärken och bruna/gula fläckar över hela högra sidan av ansiktet. Örat är helt blått och fortfarande svullet. Han är dock glad och ganska obekymrad ändå!

Idag var vi iväg på föräldraträff, jättekul att få träffa andra föräldrar och barn som är i samma ålder. Gustav var yngst med hela 1 månad yngre än de andra :) de flesta av dem kröp omkring eller satt upp, man såg skillnad på att Gustav ”bara” låg och tittade. Dock så hittade han en liten flicka som tydligen var söt för mot henne så sträckte han ut hela armen, men tyvärr Gustav hon fattade inte läget :)

Jag var lite rädd idag att åka med Gustav med tanke på hur han såg ut men det löste sig snabbt genom att Christina vår BVC sköterska frågade hur det var med Gustav och då föll sig allt naturligt när jag berättade vad som hänt. Det lättade upp ganska mycket i gruppen att ha något att börja prata om och sedan så var vi alla nästan som gamla bekanta även om vi bara träffats någon gång innan.

Vissa dagar önskade man inte bara fanns! Idag är en sådan dag, dagen jag måste säga att jag hatar.

Den 2 februari 2010 hatar jag! Hata hata hata!!!

Varför jo se nedan :,(

Från detta:

Till detta:

Bilderna borttagna av författaren

Ont i hela hjärtat, det går inte att beskriva så fruktansvärt!! Känns som om jag är i en dimma. Helt hjälplös! Älskade älskade barn!!

10 sekunder tog det för att vår kära lilla vovve att tappa kontrollen, varför??